En flickas sommar - följetong, del 1

Direkt den lilla blonda flickan hörde ljudet satte hon av
ner mot vattnet. Ekan måste i så fort som möjligt så att
hon inte missade något.

Den lilla viken låg alldeles bredvid huset, det var en varm
sommardag och vinden lekte lite med flickans hår där hon
sprang. Hon fick tag i ekan och hoppade i den. Årorna låg
redo och med två tag hade hon kommit så långt ut som
hon fick, men det räckte. Det var svallvågorna hon ville
guppa på. Där satt hon, alldeles nöjd och glad över att
hon hunnit, och guppade på de små vågor som en liten
motorbåt som åkt förbi skapat åt henne.

I ekan låg morfars kikare. Den hade hon glömt förra
gången det åkt förbi en motorbåt på älven. Hon lyfte den
varsamt och satte den mot ögonen. På andra sidan älven
låg ett hus som hade en ladugård. Där fanns får och lamm.
När vinden låg på hörde man tydligt hur fåren bräkte på
sina lamm där borta. Ofta satt hon där i ekan och kikade
på fåren där dom betade i hagen. Hon önskade ibland att
hon kunde få komma dit och klappa fåren och lammen.
Men oftast var hon nöjd där hon var. Här fanns allt hon
kunde önska sig. Nästan i alla fall. Hennes hetaste dröm
var en lekstuga, men det fanns där ingen. Det gick bra
ändå förståss, men visst hade det varit mysigt med en
lekstuga tänkte hon lite förstrött där hon satt.

Hon vände blicken mot huset och såg sin mormor sitta
och sola. Morfar hade farit iväg för att handla och inte
kommit hem ännu. Hon älskade sin mormor och morfar,
tillsammans med dom var hon alldeles trygg. Varje
sommar fick hon vara i stugan vid vattnet tillsammans
med mormor och morfar. Här fanns inga andra barn,
men det spelade inte så stor roll. Här fans mormor och
morfar. Världens bästa. Morfar hade hängt upp en gunga
och lagt en massa mjuk sand under den, där satt flickan
ofta och lekte med små gubbar, eller så tog hon med sig
sina barbiedockor och lekte i sanden. För något fel på
flickans fantasi var det inte. Hon lekte med det mesta,
fanns där inga barbies så fanns där pinnar, stenar och
blad i olika storlekar och former. Med hennes fantasi
kunde dom vara precis vad som helst, och timmarna
kunde rinna förbi medan hon lekte för sig själv där i
sanden.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att Du tar dig tid att skriva en rad :o)